Expert: Stora nackdelar med valutasamarbete

Sverige borde inte gå med i EMU enligt Nils Gottfries (bild).
Sverige borde inte gå med i EMU enligt Nils Gottfries (bild).

Under Jean Claude Junkers tal i Europaparlamentet till alla länder i EU ansåg han att det är god tid för alla medlemsländer att gå med i eurosamarbetet. Nils Gottfries, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet håller inte med. 

Nils Gottfries är en av de sex ekonomer och statsvetare som redan 1996 utredde Sveriges eventuella inträde i EMU, den europeiska valutaunionen. Gottfries förklarar att det finns både fördelar och nackdelar med samarbetet.

– Det finns praktiska fördelar, man slipper växla pengar och man slipper osäkerheten om kronans växelkurs mot euron.

Det sistnämnda var och är till viss del fortfarande en av anledningarna till att företagare ser positivt på valutasamarbetet enligt honom, även om entusiasmen har avtagit i och med eurozonens flera kriser.

– Idag kan det vara besvärligt för ett svenskt företag som säljer varor i till exempel Tyskland. Sjunker eller stiger euron med tio procent måste du anpassa ditt pris för att kunna konkurrera, men en fast växelkurs tar bort osäkerheten.

De ekonomiska problemen i Europa har gång på gång skapat oro och skulle enligt professorn kunna skapa liknande problem för Sverige, om vi också går med i EMU. 

– Negativt är att inte ha en egen penningpolitik och genom det inte kunna styra räntan. Problemen börjar vid stor ekonomisk obalans på grund av dålig finanspolitik eller att bostadsbubblan spricker. Då är det en stor nackdel att inte ha kontroll på räntan och att inte heller ha en egen växelkurs.

Om frågan tas upp till omröstning igen efter över 20 år så anser Gottfries att Sverige ska behålla kontrollen över den inhemska ekonomin och inte låta den hamna i obalans.  

-Jag tycker att vi bör stanna utanför, för att räntan är det viktigaste priset i macroekonomin. Räntan är priset på att låna pengar, och hamnar ekonomin i obalans kan man inte kontrollera följderna. De stora ekonomiska problem vi har sett i Europa så som i Spanien, Grekland och Irland beror till stor del på att penningpolitiken inte kunnat anpassas till landets situation.

Till skillnad från ordförande Jean Claude Junckers solskensdränkta optimism påpekar Gottfries att svensk ekonomi, under de sista tio åren, har haft stadig tillväxt, medan eurozonens ekonomi i stort sett stått stilla.

Oscar Söderström