Få lärare trots lönehöjningar

Foto: Hampus Berglund Svensson
Foto: Hampus Berglund Svensson

Enligt en ny studie av SCB har kostnader för både gymnasie, förskole och grundskolor gått upp. Kostnaden för gymnasieelever har ökat med cirka 15 procent per elev. Enligt Skolestyrelsen så beror prisökningen på höjda lärarlöner. Trots de höjda lönerna har inte gymnasiebetyget eller antalet behöriga lärare ökat.

En undersökning gjord av SCB i samarbete med skolverket visar att kostnaderna för samtliga delar av skolväsendet har gått upp. En trend som började redan 2012. Trots detta har medelbetygen inte ökat utan legat på ett stadigt 14,0 hos gymnasieelever sen 2013. Inte heller har antalet lärare ökat då det har legat mellan 27 och 28 tusen lärare. Antalet elever per lärare har även varit fortsatt oförändrad mellan 2012 till 2016.

Enligt Mattias Byström rektor på Thorén Business School kan det ta ett tag innan vi ser de positiva effekterna av höjda lärarlöner men att högre löner kan leda till såväl högre betyg och en större mängd lärare.

– De här lönerna kan ha en så kallad eftersläntrar effekt och det kan ta sin tid innan vi ser några direkta förändringar. Han fortsätter med att en förändrad syn på lärare kan leda till en större mängd grundskolelärare. Vi bör se på till exempel den finska modellens syn på lärare. Där är det något fint att vara lärare medan här i Sveriges ses det inte som ett bra yrke.

Enligt SCBs undersökning har även kostnaderna för både förskolor och grundskolor ökat. Den största ökningen låg hos grundskolorna. Den totala kostnaden gick upp med 28 procent. En ökning med 13 000 kronor per elev medan antalet lärare med pedagogisk högskoleutbildning har sjunkit i flera grundskolor i landet.

 Hampus Berglund Svensson