Förskoleyrket kvinnostämplat – Umeå bättre än rikssnittet

Umeå kommun har ett högt snitt på manliga medarbetare i förskolan men jobbar för att det ska bli högre. Förskolan på bilden har ingenting med texten att göra.
Tina Jonsson
Umeå kommun har ett högt snitt på manliga medarbetare i förskolan men jobbar för att det ska bli högre. Förskolan på bilden har ingenting med texten att göra.

Jobbet som förskollärare är ett av de mest kvinnodominerade yrkena i Sverige. Även om Umeå kommun har en högre manlig representation än riket i genomsnitt finns mycket att jobba på.
− Att arbeta med barn är inget kvinnojobb, menar Moa Brydsten, ordförande för- och grundskolenämnden.

Det är en hög andel kvinnor som jobbar på förskolor. 2016 visade SCB att enbart fyra procent av Sveriges förskollärare utgjordes av män. Även universitetsutbildningarna för förskollärare är starkt dominerade av det kvinnliga könet, något som Umeå universitet märker av. Endast sex av 103 förstahandssökande till den kommande höstens termin är män. Däremot har universitetet särskiljt sig från andra svenska utbildningar.

− Vi har en hög andel manliga studenter och har haft under några år, säger Maria Löfgren, rektor på lärarhögskolan vid Umeå universitet.

Även andelen manliga förskollärare i Umeå uppfattas som hög.

− Vi har legat på ungefär sex till sju procent tidigare. Jag tror att den andelen inte är lika stor nu, men jag tror att vi ligger något högre än riket, berättar Moa Brydsten.

Könsnormer är påverkande

Maria Löfgren menar att den låga representationen kan bero på könsnormer.

− Traditionellt finns det här jobbet i kvinnosfären. Hela läraryrket är i överlag kvinnodominerat, särskilt lärare för yngre barn, förklarar hon.

Även en nationell diskussion om mäns våld tror Moa Brydsten kan ligga bakom att få män söker sig mot yrket.

− Män kan bli ifrågasatta när de arbetar i förskolan utifrån att de kan vara potentiella pedofiler. Det blir en diskussion om hur vi kan skydda barnen från elaka män, utvecklar hon.

Moa Brydsten kopplar den låga andelen manliga förskollärare med bristen på personal generellt. © Fredrik Larsson.
Moa Brydsten kopplar den låga andelen manliga förskollärare med bristen på personal generellt. © Fredrik Larsson.

Den låga representationen av män kan orsaka konsekvenser för professionen. Moa Brydsten påpekar att när det är brist på barnskötare är det positivt att ha fler sökande.

− Utesluter vi män utesluter vi 50 procent av arbetsför ålder.

Manliga förskollärare som redan finns kan också bli förebilder, både för barnen som små men också förebilder för pojkar som växer upp och vill söka till utbildningen, menar Maria Löfgren. Moa Brydsten håller med och anser att det blir en bättre miljö för barnen med lika andel män och kvinnor.

Större projekt kan leda vägen

Tidigare ingick Umeå kommun i SKL:s initiativ Fler män i förskolan, men idag gör kommunen inga aktiva insatser. Däremot menar Moa Brydsten att det inte går att göra vad som helst för att förbättra statistiken.

− Vi kan ju inte prioritera män som söker till yrket. Det är inte så att man har det lättare om man söker som man, vi måste ju ändå gå på kompetensen, utvecklar hon.

Vilket arbete som behöver göras för att förbättra jämställdheten inom yrket kan inte Moa Brydsten svara på. Däremot menar hon att det är ett gediget arbete som måste genomföras.

− Vi är många som behöver göra ganska mycket för att vända det här.

Själv tror hon på större projekt med flera parter som samordnas med till exempel SKL eller Skolverket. Även insatser som att visa upp manliga arbetare på rekryteringsmässor och i marknadsföring anser Moa Brydsten som ett alternativ.

− Vår erfarenhet är att får man fler män att arbeta i skolan är det lättare att rekrytera nya män, berättar hon.

Maria Löfgren är positiv för en mer jämställd arbetsmiljö i framtiden. © Umeå universitet
Maria Löfgren är positiv för en mer jämställd arbetsmiljö i framtiden. © Umeå universitet

Umeå universitet har inte heller något aktivt arbete för att locka fler manliga studenter, men uttrycker att de försöker ha det i åtanke under sin marknadsföring.

− Vi försöker tänka på att absolut inte bara ha kvinnor på bilder och använda begrepp som inte stänger ute någon, förklarar Maria Löfgren.

Trots dagsläget är rektorn positiv inför framtiden.

− Jag är jätteoptimistisk. Det kommer gå åt rätt håll.

 

Johanna Salo

Redaktionen