Mildare syn på narkotika: ”Lyfts fram som medicin snarare än drog”

Cannabis är samlingsnamnet för hasch och marijuana, som härstammar från växten Cannabis Sativa.
Pixabay
Cannabis är samlingsnamnet för hasch och marijuana, som härstammar från växten Cannabis Sativa.

Cannabis är den vanligaste drogen i Umeå. Synen på drogen har blivit mildare och brukarna yngre. Vad det beror på och om drogen kommer att legaliserar finns det delade åsikter om.

-En del av den förändrade synen på droger är den massiva reklam-kampanj som ständigt pågår på alla medier, dygnet runt. Vi har tv-serier som hyllar cannabis, vi ser hur häftigt det är att festa på ​ecstasy​ och cannabis lyfts fram som medicin snarare än drog, säger Manuel Andersson, Umeåpolisen.

Bland vuxna i Sverige var det omkring 2,5 procent år 2015 som rapporterade att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna. Bland ungdomarna har cirka 6 procent i årskurs 9 och cirka 16 procent i årskurs 2 på gymnasiet använt cannabis under de senaste 12 månaderna. Siffror är framtagna vid en drogvaneundersökning år 2017.

”Ungdomar som säljer till andra ungdomar”

Nya droger​ marknadsförs allt snabbare. Målgruppen för försäljarna är ungdomar och nya kategorier av ungdomar nås hela tiden – personer som tidigare inte haft kontakt med droger rycks med.

Internet är en stor​ marknadsplats​ för både köpare och säljare av knark.

– Det är i dag lättare att få tag på droger än tidigare. Internet är såklart en stor del i lättillgängligheten men det är även lättare att köpa på gatan. Man behöver inte känna någon ”farlig typ” utan idag finns det ungdomar som säljer till andra ungdomar. Det är lätt att ”känna någon som känner någon”, säger Manuel Andersson.

”Villiga att testa nya substanser”

En anledning till att myndigheter inte lyckas stoppa smugglingen över landsgränserna är att de droger som säljs på internet inte klassas som narkotika. Flödet av dessa droger är stort.

För att ett ämne ska klassas som olagligt i Sverige ska det innehålla ett eller flera ämnen som räknas som narkotika, något som kemisterna och försäljarna har koll på. De byter ofta ut eller ersätter olika ämnen som klassas som olagliga i Sverige. Mixen av kemiska substanser ändras alltså hela tiden. Detta gör köparna av narkotikan till mänskliga försökskaniner – vinnarna är försäljarna​.

Manuel Andersson ägnar en stor del av sin verksamma tid hos polisen till att föreläsa om droger för ungdomar.

-Det finns en stor vilja att experimentera med diverse substanser som inte var möjligt tidigare. I dag finns det ständigt nya ​ecstasy​tabletter, nya LSD-lappar och en uppsjö med ben​s​o​-pill​er. Ungdomar är villiga att testa nya substanser i högre utsträckning, säger han.

Kriminella nätverk drar nytta 

De senaste åren har svenska tullverkets beslag av narkotika ökat. Den explosionsartade ökningen av droghandeln på internet ger mycket pengar till de kriminella nätverken. De slipper riskerna med att transportera paket och varor över landsgränser, samt att internet öppnar upp för en helt ny marknad.

Leif Lundin arbetar på Ingången i Umeå som är en alkohol- och drogrådgivning för ungdomar som känner oro gällande alkohol och/eller droger. Han upplever att synen på narkotika blivit mildare genom åren.

-Det är inte bara synen på cannabis som har blivit mildare. Ett tag var Spice vanligare än cannabis. Men i och med dödsfallen avtog Spice-trenden rätt fort, säger Leif Lundin.

Vill slå hål på myt

I min intervju med Leif på Ingången finns det speciellt en sak som han vill förmedla:

-Många drogliberala menar att om cannabis skulle bli lagligt skulle fler våga söka hjälp inom sjukvården och via socialtjänsten. Vad som jag tycker är viktigt att förmedla är att det idag är olagligt för sjukvårdare att ringa polisen och berätta att en viss person tagit droger. Det är viktigt att slå hål på den myten.

Sekretess och tystnadsplikt inom sjukvården innebär att om en drogmissbrukare söker hjälp är det olagligt för personalen att kontakta polisen. Det finns dock undantag; i några situationer får man lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess och tystnadsplikt. Till exempel vid misstanke om vissa brott till brottsutredande myndigheter som polis och åklagare. Dessa typer av brott kan vara rattfylleri eller om vårdpersonal själv utsatts för brott.

Det är inte heller straffbart för till exempel vårdpersonal att bryta mot sekretesslagen om det är nödvändigt för att avvärja akut fara för liv eller hälsa. Det kan alltså vara försvarligt att lämna ut uppgifter till polisen även om det är ett brott som inte har fullbordats.

”Alvedon kan vara inkörsport till ecstasy”

Liberala Ungdomsförbundet arbetar för en legalisering av cannabis. Förbundets Vice ordförande, Romina Pourmokhtari, ser inte cannabis som en inkörsport till tyngre droger. Hon tycker inte att korrelationen mellan cannabis och tyngre droger är tillräckligt stark för att man ska kunna säga att det finns ett samband.

Romina Pourmokhtari, LUF, tycker att fördelarna med en legalisering av cannabis väger tyngre än nackdelarna.
Romina Pourmokhtari, LUF, tycker att fördelarna med en legalisering av cannabis väger tyngre än nackdelarna. Foto: Privat.

-Precis lika stor risk som att Alvedon-användandet skulle kunna leda till ett ecstacy-beroende så kan cannabis ses som inkörsporten till andra droger, säger Romina Pourmokhtari och fortsätter:

-I dag är underåriga rädda för att kontakta sjukvården när de brukar cannabis, eftersom deras föräldrar då kan bli kontaktade.

Koppling mellan narkotika och psykisk ohälsa

Leif Lundin upplever det svårt att veta orsaken till varför allt fler ungdomar sökt sig till Ingången. Om det är för att polisen fokuserat på att arbeta mer mot narkotika de senaste åren eller om det är för att droganvändandet ökat.

Umeåpolisen tycker också att det är svårt att säkerhetsställa om antalet brukare i länet har ökat.

-Svårt att säga om det blivit ett större antal brukare. Men eftersom samhället är väldigt bra på att sätta press och stress på individen i tidig ålder så är det nog ett ganska säkert antagande att den psykiska ohälsan hos de unga ökar och då brukar drogerna följa med, säger Manuel Andersson.

Lagligt eller inte – en vattendelare

I oktober 2018 blev Kanada det första större landet att legalisera cannabis. I samband med legaliseringen tog de fram tre bakomliggande anledningar till legaliseringen av drogen:

  • Minska ungdomars tillgång till cannabis
  • Försvåra för den illegala cannabismarknaden
  • Skydda människors hälsa och säkerhet genom att garantera produkternas kvalitét och skapa säkerhetsföreskrifter kring drogen.

Romina Pourmokhtari tror att det skulle vara enklare för missbrukare att söka hjälp om det var lagligt med cannabis. Hon menar att många människor brukar drogen och mår bättre av det, och att det inte finns tillräckliga grunder gör att förbjuda den.

– I den svarta marknaden är det fler som får i sig dåliga grejer, vilket vi tycker är dåligt, man kan ha en vit marknad istället och dra in de pengarna till staten, säger hon.

”Kan välja vilken forskning man vill lyssna på”

Manuel Andersson ser kritiskt på en legalisering av drogen.

-Legaliseringen av cannabis i Kanada kommer att ge en fingervisning på hur utvecklande och nyttig marijuana är, men som allt annat kan man välja vilken forskning man vill lyssna på. Från musiken lär vi oss hur man intar de olika drogerna, hur cool man är och hur allt blir bättre med droger, till och med sex, säger han och fortsätter:

-​ Ungdomar är villiga att testa nya substanser i högre utsträckning. Jag skyller förändringen på film, serier, musik och dåliga förebilder, Youtube, artister och skådespelare.

Elin Janeröd