Så firas den samiska nationaldagen på campus

På universitetet arbetas det aktivt med att inkludera de samiska traditionerna.
Tomas Andersson
På universitetet arbetas det aktivt med att inkludera de samiska traditionerna.

Det är andra året i rad som universitetet kommer att fira den samiska nationaldagen.
– En gång är ingen gång, men två gånger är en vana, säger Lena Maria Nilsson, doktor i folkhälsovetenskap och vice ordförande i Umeå sameförening.

© Elias Liljeström. Lena Maria Nilsson.
© Elias Liljeström. Lena Maria Nilsson.

Förra året var det 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls i Trondheim. Lena Maria Nilsson är glad att universitetet har valt att fortsätta fira den samiska nationaldagen, som infaller den 6 februari. Hon ser det som ett steg i rätt riktning för inkluderandet av samiska traditioner bland de svenska.

Vepaprojektet

Universitetet har sedan tidigare ett samarbete med Umeå sameförening och Svenska samernas riksförbund kring det så kallade VepaprojektetProjektet innebär att en vepa hängs upp vid humanisthuset som en hyllning för den rådande samiska årstiden. Det finns åtta samiska årstider och vepan byts ut vid varje skifte.

© Natalie Jansson. Vepan för den samiska vintern.
© Natalie Jansson. Vepan för den samiska vintern.

Nilsson berättar att hon känner ett stöd från universitetet vad gäller att värdesätta den samiska kulturen. På universitetsbiblioteket skyltar man med den samiska flaggan och det är även där visningen av kortfilmen Norra storfjället kommer att ske under nationaldagsfirandet.

Universitetet på samisk mark

I ett pressmeddelande i samband med förra årets firande berättar Nilsson att renarna i universitetets logga symboliserar de renar som betade på marken där universitetet senare byggdes. Något som även finns dokumenterat i en minnesplats vid dammen på campus.

Michael Lindblad, lektor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap och ordförande i Umeås sameförening, berättar:

© Umeå universitet. Michael Lindblad.
© Umeå universitet. Michael Lindblad.

– Universitetet ligger på samisk mark och områdets historia är något som det skulle kunna pratas mer om, säger han. Han menar att de små symboliska handlingar som görs är betydelsefulla för samerna, men att det finns ytterligare saker att uppmärksamma.

Samer i rampljuset

Under årets firande av den samiska nationaldagen kommer Lindblad att hålla ett tal. Han vill hylla de som åstadkom vad som blev det första landsmötet år 1917, och vill lyfta de som gått före och kämpat för samernas rättigheter.

– I dag ser vi bland annat tre kvinnor, Sofia Jannok, Maxida Märak och Amanda Kernell, som genom respektive konstform står i rampljuset som starka förespråkare för den samiska kulturen, säger han.

Amanda Kernell, född och uppväxt i Umeå, har de senaste åren blivit prisad för filmen Sameblod, till vilken hon skrivit manus och regisserat. Den senaste veckan har filmen fått mycket publicitet till följd av Guldbaggegalan, där den vann fyra priser.  Kortfilmen Norra storfjället som kommer att visas under det samiska nationaldagsfirandet på universitetet är ramberättelsen i Sameblod.

Tid för förändring

Michael Lindblad menar att all publicitet är ett bevis på att samerna fortfarande är närvarande. Han säger att det idag finns fördomar om att samerna lever som de gjorde för hundra år sedan.

– Vår kultur utvecklas och bilden av samerna behöver förändras. Vi talar med egen röst och berättar vår egen historia, avslutar han.

Natalie Jansson
Maria Borg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Redaktionen