Så kan ledgångsreumatism upptäckas tidigare

Linda Johansson berättar om sin avhandling: Faktorer av potentiell betydelse för utvecklingen av reumatoid artrit.
Angelica Säfvenberg
Linda Johansson berättar om sin avhandling: Faktorer av potentiell betydelse för utvecklingen av reumatoid artrit.

En ny avhandling från Umeå Universitet visar att ledgångsreumatism kan upptäckas tidigare.
– Vi fann att individer med ökade nivåer av antikroppar mot munhålebakterier, som associeras med tandlossning har en ökad risk att insjukna i ledgångsreumatism, säger Linda Johansson som skrivit avhandlingen.

Hon berättar att sambandet mellan antikropparna och ledsjukdomen kan leda till att personer får diagnosen ställd flera år tidigare än vanligt. Detta kan leda till att personer får behandling snabbare och att sjukdomen hinner bromsas i tid.

Främst är det kvinnor som drabbas

Johansson förklarar att ledgångsreumatism är en kronisk inflammatorisk sjukdom, där kroppen går i attack mot sin egen vävnad och brosket och benen i kroppen bryts ner, vilket leder till smärtor och kan bli ett handikapp för personerna som drabbas.

– Medelåldern för insjuknade i ledgångsreumatism är ungefär 56 år och det är främst kvinnor som drabbas. Det är runt 75% större chans att kvinnor drabbas än män, säger Linda Johansson.

Det finns inget svar på varför kvinnor blir mer drabbade av ledgångsreumatism. Hon förklarar att forskare tror att det beror på en koppling till hormonella förändringar, och att det visat sig att p-piller kan skydda mot sjukdomen.

Ett nära samarbete

I forskningen som påbörjades 2014 har Johansson haft ett nära samarbete med forskare från Karolinska institutet i Stockholm, som är experter på munhålebakterien. Men också med tandläkare från tandröntgen på Umeå Universitetssjukhus.

– Det var två studier som gjordes i avhandlingen. En som kollade på munhålebakterierna som antikropparna skyddade sig mot. Men också att det gick att se förändringar på röntgen innan personerna insjuknade, säger Linda Johansson.

Tandlossning i munhålan är nära besläktat med ledgångsreumatism, eftersom de båda sjukdomarna har gemensamt att ben och vävnader bryts ner. Därför ville Johansson utforska detta samband vidare.

Svårt att hitta botemedel 

Johansson berättar att det i dagsläget inte finns något botemedel mot ledgångsreumatism. Dels för att forskare haft svårt att veta vart antikroppar, som är vanliga hos personer med ledgångsreumatism, riktar sig mot och varför de skapas.

– Det finns ännu mycket att utforska inom ledgångsreumatism, säger hon.

Angelica Säfvenberg

 

 

Redaktionen