Skrämmande prognos för den globala uppvärmningen

Användningen av fossila bränslen måste minska kraftigt för att motverka den globala uppvärmningen.
pixabay
Användningen av fossila bränslen måste minska kraftigt för att motverka den globala uppvärmningen.

Högst två grader varmare. Det målet fastslogs av FN under klimatmötet i november förra året. Men ny forskning visar att temperaturen kan stiga så mycket som 3-7 grader.

De utmaningar jordens befolkning står inför den globala uppvärmningen är betydligt större än vi tidigare trott. De uppgifterna rapporterades i måndags när tidskriften Nature publicerade den vetenskapliga artikeln ”Evolution of global temperature over the past two million years”.

Stabilisering räcker inte
Det amerikanska forskarteamet bakom artikeln har framförallt undersökt hur stor påverkan koldioxiden har på klimatet, genom att rekonstruera den globala genomsnittstemperaturen under de två senaste miljoner åren. Att stabilisera dagens utsläpp av växthusgaser kommer inte vara tillräckligt för att uppnå klimatmålet, visar artikeln.

Stora konsekvenser för ekosystemen
En av konsekvenserna av den globala uppvärmningen är en kraftig minskning i den biologiska mångfalden. Redan idag har många arter och växter utrotats, och en temperaturhöjning på tre grader skulle innebära massiva förluster av arter och växter, samt katastrofala konsekvenser för människor, enligt WWF.

Umeådoktoranden Wojciech Usko disputerade förra veckan med sin avhandling ”Effects of warming and nutrient enrichment on feeding behavior, population stability and persistence of consumers and their resources”. Enligt den förändras djurs ätbeteende redan vid en temperaturhöjning på en grad, vilket skapar obalans i populationsjämvikten mellan rovdjur och bytesdjur.

Människor agerar inte i tid
För att motverka den negativa utvecklingen måste människor minska sin konsumtion av mat, fossila bränslen och energi överlag, menar Wojciech Usko. Trots att den globala uppvärmningen sedan länge är mycket känd, fortsätter utsläppen av växthusgaser öka. Enligt Wojciech Usko agerar människor i allmänhet inte förrän de själva påverkas.

— När tillgången på vatten försämras, eller när vissa grödor inte kan odlas som tidigare får det direkta konsekvenser för människorna. Det kan vara till exempel att priset på vissa livsmedel höjs så att många inte har råd att konsumera dem längre, och då när man inte kan leva som man brukar börjar man agera. Om vi ska kunna förhindra att problemen uppstår måste vi börja tänka och minska vårt konsumtionsbeteende så snart som möjligt.

Vendela Wikström