Tvingat avhopp från universitetet ”Det var hemskt, som mitt liv förstördes”

Det blir konsekvenser för både universitetet och studenterna när det sker avhopp från utbildningar.
Desirée Jonsson
Det blir konsekvenser för både universitetet och studenterna när det sker avhopp från utbildningar.

Avhopp från universitetet sker av olika anledningar, det kan vara självvalt eller en konsekvens av en oavklarad uppgift. Om en student inte blir godkänd på en uppgift och därför måste hoppa av utbildningen, påverkar detta både studenten och universitetet.

– Om en student inte klarar en kurs, så är det en del av studentintäkten, studentpengen, som institutionen inte får. Då kan man ju inte klara det av en mängd olika skäl och avhopp är en av dessa, säger Karin Ljuslinder som är prefekt vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper på Umeå universitet.

Undersökningar vid avhopp

När det sker ett ovanligt högt antal avhopp från ett visst program, kan institutionen välja att undersöka detta.

– Vid något tillfälle tyckte vi att det var många som försvann från ett program, det skedde för något år sedan och då gjorde vi en undersökning för att se om det var någonting i programmet, som exempelvis lärare eller upplägg, som gjorde att studenterna hoppade av. Men det visade sig att det var individuella, alldeles rimliga orsaker för alla, säger Karin Ljuslinder.

Anledningen till att de utförde undersökningen var för att se till att studenterna inte lämnar universitetet på grund av bristande kvalité på utbildningen.

Regler för oavklarade uppgifter

Karin Ljuslinder berättar att antalet gånger man får göra om prov och uppgifter har att göra med de regler som gäller för hela universitetet. 

– På ett moment har man åtminstone ett ordinarie provtillfälle och omprov direkt, och så ett till inom ett läsår. Totalt sett kan man få göra om det fem gånger, men efter ett antal gånger kommer man efter i förhållande till nästa termin och därför måste man vänta till kursen går igen, säger Karin Ljuslinder.

Hon berättar vidare att en student bara har rätt att examineras i en kurs upp till två år, enligt kursplanen till den kurs studenten är antagen till, sedan är det upp till lärosätet om man har möjlighet att examinera studenten efter att det gått två år. Detta är eftersom att kursplanen revideras inför nästan varje gång den ges.

– Om man måste göra om delen man misslyckas med eller om man måste göra om hela momentet är väldigt olika. Det enda som det är krav på är att man gör om den examination i momentet som man inte klarat. Däremot kan vi ibland rekommendera att man registrerar om sig och läser om hela momentet igen, ifall någon är väldigt långt ifrån att förstå vad som är kunskapen i ett moment, säger Karin Ljuslinder.

Återupptagande av studier

– Det är jätteolika om eleverna som inte klarat kraven för examination och inte kunnat läsa vidare till nästa termin återupptar sin utbildning, säger Karin Ljuslinder. 

Hon fortsätter att berätta att vissa studenter kanske känner att detta är för svårt för dem, eller så kan de välja att läsa vid ett annat lärosäte. Men ibland väljer de att läsa något annat medan de väntar på att kursen ska gå igen.

– Om en student vill prata och få om råd, om vad de ska göra efter ett sådant avbrott, då har vi ett samtal. Men vi har ingen rätt att säga till studenter att vi tycker de ska göra något annat, det måste studenten avgöra helt själv, säger Karin Ljuslinder.

Gällande fel i systemet poängterar Karin Ljuslinder att de inte hittat något. Men hon tror att i de flesta fall när det blir fler än tre som hoppar av, börjar lärare och kursare undra.

Påverkan på student

Att inte klara en examination och därav inte kunna fortsätta på en utbildning, kan vara tungt för studenter. En student som vill vara anonym berättar om sin upplevelse när hen fick veta att hen inte fick fortsätta sin utbildning efter att inte ha klarat en uppgift.

– Det var hemskt, som mitt liv förstördes. Jag var helt förstörd, säger studenten.

Hen fortsätter att förklara att uppgiften som underkändes var en liten uppgift, som endast var en del av ett moment. Men på grund av det måste hen nu läsa något annat tills kursen går igen. Vid frågan om återupptagning av sin utbildning svarar hen:

– Jag tänker återuppta den, men bara för att jag verkligen gillar ämnet och vill jobba med det i framtiden och sen vill jag inte flytta från Umeå. 

Gällande systemet som råder för omprovstillfällen tycker studenten att det kanske skulle behövas en liten förändring:

– Jag förstår varför det finns men samtidigt tycker jag det är lite för hårt, varför vill inte skolan ha kvar de elever som faktiskt vill plugga där? De borde försöka hjälpa mer när situationer närmar sig tvingat avhopp, istället för att knuffa bort dem.

Efter sin upplevelse sökte sig studenten till Studenthälsan, på grund av ökad ångest. Hen kände att det hjälpte lite, men när det var svårt att sätta ord på sina känslor, blev det även svårt att få samtalet att röra sig framåt.

Studenter som känner att de behöver stöd, kan välja att vända sig till studenthälsan. (Studenten på bilden har ingen koppling till texten.) Foto: Desirée Jonsson
Studenter som känner att de behöver stöd, kan välja att vända sig till studenthälsan. (Studenten på bilden har ingen koppling till texten.) Foto: Desirée Jonsson

Studenthälsan finns som stöd

Om studenter känner att de behöver stöd kan de vända sig till Studenthälsan. Anita Karlsson som är fysioterapeut/samtalsbehandlare vid Studenthälsan berättar att studenterna kan bli hänvisade till dem av lärosätet om de misstänks för fusk och då träffar de studenten för stöd. Men välmåendet för studenter som hoppat av en utbildning på grund av oavklarad uppgift och sen inte fortsätter studera vid universitet, har de inga uppgifter om.

– Eftersom Studenthälsans uppdrag bara innefattar registrerade studenter så har vi ingen uppfattning om hur studenterna mår efter att de tvingats avsluta sina studier, säger Anita Karlsson.

Hon berättar även att de främst jobbar förebyggande med syfte att stötta studenterna i hälsofrågor som är kopplade till studier. 

– Vi ger också stöd till studenter med uppskjutande beteende, så kallad prokrastinering då de fortfarande är kvar på utbildningen. De studenterna är oftast mycket medvetna om sina svårigheter och när de kommit till oss också motiverade till en förändring, säger Anita Karlsson.

Studenter som känner att de behöver stöd, kan söka kontakt med Studenthälsan via deras telefontider eller drop-in.

Desirée Jonsson

 

Redaktionen