Ny forskning: 30 procent färre dör av prostatacancer med systematisk testning

Myndigheter, forskare och organisationer är fortsatt oeniga i frågan om PSA-screening. Nu kan ny forskning komma att ändra på inställningen till systematisk provtagning för prostatacancer. Detta efter att Socialstyrelsen förra året upprätthöll sina rekommendationer om att inte införa organiserad screening.

Enligt en ny avhandling från Göteborgs universitet minskar antalet dödsfall i prostatacancer med 30 procent vid organiserad PSA-screening.

Maria Frånlund, disputerad inom urologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på universitetssjukhuset. Foto: Andreas Broqvist
Maria Frånlund, disputerad inom urologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på universitetssjukhuset. Foto: Andreas Broqvist

Den här forskningen är viktig eftersom den visar på långtidseffekterna av ett organiserat screeningprogram i Sverige, tycker Maria Frånlund som skrivit avhandlingen.

— Den oorganiserade testningen vi har idag är verkligen inte bra, det leder till stor andel överdiagnostik, och det tror vi att vi kan minska genom att organisera upp det på ett strukturerat sätt, säger hon.

På frågan om hon vill se ett införande av organiserad PSA-screening svarar hon:

— På sikt tror jag att det är helt oundvikligt att göra det, men jag kan inte säga när vi ska börja eller exakt hur man ska göra. Men med tanke på den situation vi har idag, som är huller om buller egentligen, så är det mycket bättre att styra upp det.

Hon säger dock att det kommer att medföra stora kostnader för landstinget och hon tycker att det var bra att Socialstyrelsen sa nej eftersom vården inte är redo än.

— Det måste finnas en kompetensförsörjningsplan, så att vi har läkare och sjuksköterskor som kan ta hand om alla dessa män. För det kommer att bli många fler cancerpatienter i Sverige. Och det kan man inte bara lämna i knät på verksamhetschefen och säga “lös detta”, fortsätter hon.

Forskningen baseras på en studie som startades 1995 i Göteborg, den längst pågående studien i världen av sitt slag. 20 000 män ingick och hälften erbjöds PSA-test vartannat år. Efter 22 år hade 300 män dött av prostatacancer men hos de män som genomgått PSA-screening var risken 30 procent lägre än hos dem som inte testats.

Screenshot (5)

Prostatacancerförbundets generalsekreterare Göran Hellberg tycker att testning är något som bör införas i hela Sverige.

— Vi är för PSA-screening. Det här är Sveriges vanligaste cancerdiagnos. Det dör 2 400 män om året i den här sjukdomen. Det är ungefär 5 procent av alla män som dör. Och framförallt så är det 1 800 män som kommer för sent varje år och får beskedet att, hade du kommit i tid hade vi sannolikt kunnat bota dig, säger han.

Socialstyrelsen kom 2014 med rekommendationer om att inte införa organiserad PSA-screening, rekommendationer som man höll fast vid i den nya bedömningen som släpptes 2018 men som kritiserats från bland annat prostatacancerförbundet.

— Det har ju framförts en del kritik, både i remissen och efter det att vi släppte rekommendationen. Det är ju svåra bedömningar hela tiden, och att avgöra exakt vilka studier som ska ingå i bedömningen, det finns kriterier för det, säger Mattias Fredricsson, från socialstyrelsen.

På frågan om utredningen varit för snäv som bara tagit upp PSA-screening svarar han:

— Vi har ju gjort en utvärdering av screening och då har vi tittat på PSA-test men vi har också tittat på möjligheten att komplettera PSA-testet med det vi kallar för tilläggstester. Men där har vi kommit fram till att det vetenskapliga underlaget som vi hade inte var riktigt tillräckligt utan vi kommer att fylla på det längre fram. I dagsläget så kom vi fram till att vi inte kunde lämna några rekommendationer om screening just nu.

Socialstyrelsen menar att nackdelarna med PSA-screening överväger fördelarna. I rapporten tar de bland annat upp att många lever med prostatacancer utan att den utvecklas till allvarlig cancer och att behandlingen i sig medför stora biverkningar som kan vara funktionsnedsättande.

— Vi ser väldigt positivt på att det kommer ny forskning. Vi är medvetna om den här studien men den data som vi hade då var den senaste, nu har det kommit ny. Huruvida det påverkar det kan inte jag säga nu utan det är när vi gör en ny bedömning så kommer vi att titta på allt relevant material som finns. Jag kan inte säga det i dagsläget när det [en ny bedömning] kommer att bli, avslutar han.

Män i storstadsregioner testar sig oftare

Antalet män som testar sig för prostatacancer är mycket högre i storstadsregionerna än i resten av Sverige vilket Göran Hellberg, prostatacancerförbundets generalsekreterare, vill ändra på.

— Det är en socioekonomisk fråga. I storstad, där går folk och testar sig alldeles för ofta. Med hög inkomst och hög utbildning så testar man sig väldigt ofta helt i onödan, men däremot om man bor längre bort med lägre inkomst och lägre utbildning så går man aldrig och testar sig. Och då med screening så skulle man få effekten av att alla skulle få bli kallade, precis som bröstcancer, där alla kvinnor blir kallade en viss tid, säger han.

Han fortsätter med att beskriva att man får olika vård beroende på var man bor och att väntetiden för behandling av prostatacancer är alldeles för lång.

— Prostatacancer är den sjukdom som har absolut längst väntetider av alla cancerdiagnoser. Och det skiljer sig också på var man bor någonstans. Tittar du på prostatacancer så får du vänta någonstans mellan 130-140 dar mellan diagnos och operation. Har du bröstcancer får du vänta ungefär 20 dagar, i median.

Han säger också att kunskapen om prostatacancer måste bli större och att de har drivit kunskapskampanjer, bland annat mustaschkampen, för att öka kännedomen kring sjukdomen.

— Vad vi då tycker att vi själva har bidragit med tillsammans med andra är att vi har fått upp kunskapen om prostatacancer. Att man vet om att den finns. 2017 i januari så var det 17 procent av Sveriges befolkning som visste att det var Sveriges vanligaste cancerform och 80 procent trodde att det var bröstcancer. Januari 2018 så var det faktiskt 50 procent som visste att prostatacancer var Sveriges vanligaste cancerform. Och det är ju en hyfsad förändring.

Under 2018 satsade staten 8,4 miljoner kronor för att komma igång med organiserad information kring prostatacancer, vilket Göran Hellberg tycker är bra.

— Region Skåne har fattat beslut om att man ska göra det här, man gör det i Värmland, på flera ställen nu så är det på gång att fatta beslut om att börja den här organiserade informationen. Det är ju ett bra steg på vägen. Sen kan vi tycka i alla fall att man ska ha screening, men det här är ju mycket bättre än det som har varit, avslutar han.

Prostatacancerforskningen är stark i Umeå

Jenny L. Persson vid institutionen för molekylärbiologi på Umeå Universitet forskar om behandlingsmetoder och diagnostik för prostatacancer.

— Prostatacancer är den vanligaste cancerform som drabbar män framförallt i Sverige så vi har en mycket hög incidens, även dödlighet, jämfört med andra länder i Europa. Det är mycket ovanligt för ett litet land, när vi jämför med våra grannländer, Danmark och Norge, har de inte så hög incidens, säger hon.

— Därför behöver vi, för det första, ställa diagnoser i god tid för de som har risk för att drabbas av cancerspridning så måste vi ge prognos och ge tidigare diagnos när de kommer till oss. Och forskning för hur vi kan gruppera olika cancerpatienter efter att de har fått diagnos, och vilken behandling vi skall ge till olika grupper. För vissa har ju lägre risk, att cancer utvecklas och sprids, och vissa har högre risk, så vi vill forska på det och utveckla både diagnostikmarkörer och behandlingsmetoder, fortsätter hon.

Jenny beskriver hur PSA-screening inte funkar så bra för att identifiera olika riskgrupper utan är ett bra första steg för att se om man kan ha cancer. Hon säger att PSA inte är en markör för att identifiera vilka patienter som behöver vård men kan funka bra i kombination med andra test, eller biomarkörer, som är tydligare och att hennes forskning försöker identifiera sådana biomarkörer.

— Vi har flera kandidater som vi håller på att testa. Och sen har vi också tittat på nya biomarkörer som gör att vi kan identifiera olika patientgrupper, de som har högre risker att få cancerspridning.

På frågan om hur det går för hennes forskning svarar hon att de har upptäckt nya läkemedelsprotein som de har kunnat designa och även hittat inhibitorer som ska kunna hämma de elakartade proteinerna som skapar förändringar vid de aggressiva formerna av prostatacancer.

— Magnetröntgen, ultraljud och andra tester kolla inte på markörer utan kollar bara på cancerceller. Men om man har en specifik elakartad protein att leta efter så kan man märka in proteinet, kolla på blodprov eller göra biopsier och behöver inte använda så dyrbara instrument och metoder, avslutar hon.

 

Elias Liljeström

Redaktionen

Aspiranten är journaliststudenterna vid Umeå universitets egna webbtidning. Kontakta oss gärna för nyhetstips: redaktionen@aspiranten.se Ansvarig utgivare: Henrik Klingberg henrik.klingberg@umu.se

Redaktionen